Main Page

Åkerhielm även Åkerhjelm, var en svensk adelsätt, som fortlever som friherreliga ätterna Åkerhielm af Margrethelund och Åkerhielm af Blombacka.

Stamfader för ätten är Jon Månsson (cirka 1564-1646) som var skattebonde i Skäggesta i Åkers socken, varifrån släktnamnet bildats. Gabriel Anrep anger att han också var kronolänsman, samt att han och hustrun Kjerstin är begravda i Åkers kyrka. Deras son Magnus Jonæ latiniserade ortnamnet Åker och upptog detta som efternamn, Agriconius. Han var kyrkoherde i Åker och Länna församlingars pastorat och därefter, på drottning Kristinas inrådan, i Nyköpings östra församling i Strängnäs stift. Hans hustru Sofia Kempe var dotter till kyrkoherden Johannes Andræ Kempe och syster till den Samuel som adlades Kempensköld. Deras båda barn adlades 1679 på namnet Åkerhjelm, dottern Anna som var ogift och sonen Samuel, och ätten introducerades 6 oktober 1682 på Riddarhuset med ättenummer 987.

Denne Samuel Åkerhielm d.ä. var bland annat generaldirektör för postväsendet, legationssekreterare och statssekreterare. Han var gift med änkan Catharina Mollsdorff vars far var tullförvaltare i Nyköping. Deras dotter Margareta var gift med Elias Obrecht och Olof Hermelin och hennes barn adopterades på ätten Hermelin. Flera andra döttrar gifte sig med adliga män och män som adlades.

Sonen Samuel Åkerhielm upphöjdes till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Margrethelund, och sonen Lars upphöjdes likaså till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Blombacka. Den adliga ätten nummer 987 skulle därmed ha utslocknat eftersom övriga söner avled ogifta.

En son till Catharina Mollsdorff i ett tidigare gifte adopterades emellertid på den adliga ätten Åkerhjelm nummer 987, bergmästaren Jacob Hartzén (1674-1733). Hans raka fäderne kan spåras till en Jacob Hartzen som på 1500-talet levde i Holland och dennes hustru Antoinetta Anselmia. Hon emigrerade med sina barn till Göteborg 1628, där Jacob Hartzen var handlande. Han var gift med Catharina Mollsdorff, och deras son Jacob var den ovan nämnde som adopterades på styvfaderns ätt år 1704. Jacob Åkerhjelm var bergmästare över Nora och Linde bergslager, sedan major och sist bergsråd. Han var gift med sin mosters styvdotter Elisabeth De Besche vars far var brukspatron och modern hette Catharina Störning. De fick 16 barn. Huvudmannagrenen överflyttade 1889 (troligen Carl Götrik Vallentin Åkerhielm (född 1856) eller Gunhild Maria Åkerhielm (född 1864)[1] till USA och fortlever där, och skriver sig Akerhielm.

Källor

Wikipedia